MyPyMysan

Denna morgon startade 5.20 och det var ju mindre kul. Men jag la mig på soffan och slumrade ett tag till medan Lucas satt bredvid och tittade på tv. Sen lekte vi och grejja och allting flöt på rätt bra tills han ramlade från soffan med huvet rakt in i hörnet på soffbordet. 

Jag fick panik och tyckte det såg ut som det var hål ända in i hjärnan.. så var ju såklart inte fallet men jag blev verkligen livrädd. Lucas skrek en stund och sen var det bra, han lekte och verkade helt opåverkad av sitt slag. Jag ringde ändå 1177 för att bara kolla läget och få bekräftat att jag kunde vara lugn. Såret drog ihop sig så fort det började blöda och nu ser det jätte fint ut så det var nog ingen fara. Han har inte mått illa eller varit särskilt slö heller så då känner jag mig ännu lugnare.

Ringde Jessica när det här hände och var hysterisk, halvt skrek att det var hål in i hjärnan på honom och hon fick mig luugn genom att fråga: "Hål in i hjärnan? Det tror jag inte att det är."

Och jag blir så förvånad att jag blir som galen när sånt här händer här hemma för på jobbet har man ju sett både det ena och det andra och handlat lugnt och sansat. Snacka om att man reagerar annorlunda när det gäller dom som står en närmast särskilt sitt barn.