MyPyMysan

Igår kom allt ikapp mig och jag bröt ihop.. jag grinade, grinade och grinade.. kunde nästan inte prata mellan snyftningarna. Det var verkligen inte meningen att börja tjuta sådär men det var väl chocken som släppte. Kändes så konstigt när man har gåt toch tänkt varje dag nu att han ska åka i november. Man har liksom förberett sig lite varje dag också blir de bara helt annat. Men nu är det bara att göra det bästa av situationen. :)

Vid 8 åker Jacke här hemifrån och jag börjar jobba 7, så vi får säga hejdå innan. Kommer nog va lite seg på jobbet idag men det ordnar sig de å!

Ha en bra dag!