27 januari 2010.

Det har varit en påfrestande dag.. det var självklart jobbigt att Igor somnade in och inte vaknade mer.. men det var det bästa för honom. Känns ändå helt overkligt. Man biter ihop liksom, tänker att det är okej, att det är det bästa för honom. Han var så fin när han låg där och bara "sov".. super fin. Men man kan inte komma ifrn att man saknar han nu. Och jag tänker på mamma som ska komma hem till ett hus utan Igor..det måste bli ännu värre.
Han har det bra nu iaf, det är huvudsaken.

         

Lämna gärna ett ord eller två..

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0