Skärpning nu.
Vistelsen här uppe, den friska luften och lugnet har gett mig ny energi. Det har fått mig att tänka lite.. och nu är det verkligen skärpning som gäller. Jag känner ny motivation till plugg och jobb.
Har varit en period nu då jag inte haft lust till nånting och inbillat mig själv att det är skönt att vara hemma EXAKT HELA DAGARNA.. men jag har kommit på bättre tankar. Jag är fortfarande inte jätte peppad över ämnena som jag sökt till men det skulle vara grymt skönt att ha något att göra på veckorna. Är inte heller jätte peppad att jobba inom äldrevården men å andra sidan vet jag att jag är bra på det och jag har gjort det i många år så det kan knappast vara något problem.
Min bristande motivation har gjort mig lite lat tror jag.. det har känts jobbigt att tänka på att dom kan ringa från jobbet och att jag då inte får säga nej. Men just idag insåg jag att jag mer än nånsin behöver och vill jobba.
Ringde chefen imorse men fick inte tag på henne.. lämnade iaf ett meddelande så hon vet att jag finns och står till hennes förfogande.
Känner att jag behöver få nån sorts inkomst nu så jag kan vara behjälplig till min och Jackes ekonomi. Jag vill kunna betala när vi är och handlar, jag vill vara delaktig i renoveringen så den blir klar nån gång. Jag vill köpa inredningsprylar så vi får lite mysigt.. Jag vill köpa saker till mig själv, färga håret, gå och fika med syrran eller nån vän, unna mig nånting utan att känna ångest. Jag vill kunna hänga på tjejerna och ta ett glas vin när dom frågar. Jag vill vara delaktig igen.
Nu måste det ske en förändring och jag ska verkligen kämpa för den förändringen. Ska se till så att jag inte faller tillbaka i gammalt mönster när jag kommer hem igen på torsdag.
Har varit en period nu då jag inte haft lust till nånting och inbillat mig själv att det är skönt att vara hemma EXAKT HELA DAGARNA.. men jag har kommit på bättre tankar. Jag är fortfarande inte jätte peppad över ämnena som jag sökt till men det skulle vara grymt skönt att ha något att göra på veckorna. Är inte heller jätte peppad att jobba inom äldrevården men å andra sidan vet jag att jag är bra på det och jag har gjort det i många år så det kan knappast vara något problem.
Min bristande motivation har gjort mig lite lat tror jag.. det har känts jobbigt att tänka på att dom kan ringa från jobbet och att jag då inte får säga nej. Men just idag insåg jag att jag mer än nånsin behöver och vill jobba.
Ringde chefen imorse men fick inte tag på henne.. lämnade iaf ett meddelande så hon vet att jag finns och står till hennes förfogande.
Känner att jag behöver få nån sorts inkomst nu så jag kan vara behjälplig till min och Jackes ekonomi. Jag vill kunna betala när vi är och handlar, jag vill vara delaktig i renoveringen så den blir klar nån gång. Jag vill köpa inredningsprylar så vi får lite mysigt.. Jag vill köpa saker till mig själv, färga håret, gå och fika med syrran eller nån vän, unna mig nånting utan att känna ångest. Jag vill kunna hänga på tjejerna och ta ett glas vin när dom frågar. Jag vill vara delaktig igen.
Nu måste det ske en förändring och jag ska verkligen kämpa för den förändringen. Ska se till så att jag inte faller tillbaka i gammalt mönster när jag kommer hem igen på torsdag.
Lämna gärna ett ord eller två..
Trackback
