Konstit

Ja inte vet jag varför de blev som de blev..

Igår när ja ringde jacke så blev vi av nån anledning nästan lite osams.. fast vi bråka inte, sällan vi gör de.. men vi blev bara kanske less på varann?
Och jag fattar inte varför..var det mitt fel kan jag undra?
Jag som hade saknat han heeela lååånga dagen och hade sett fram emot ett långt o bra samtal med han innan ja somna, ett sånt som vi ha varenda kväll nästan. Men så ville han sova, han sa: "vi hörs imorron". Och jag blev vrång o tjurig o less.. och ingenting hade vi bestämt heller.
Jag som är tidsgalen.. måste planera dagen före så jag vet på ett ungefär vad jag har för tid på mig till vissa saker under dagen.. så då vi inte bestämde hur de skulle bli ikväll då han kommer hem så blev ja ännu mer sur.
Eller sur är fel ord, jag var mer än sur, jag va nästan lite arg.. men egentligen kanske inte på Jacke..för när jag tog ut det över honom fick jag dåligt samvete.
Jag har iaf sovit gott inatt, och jag vet att allt är bra mellan oss nu, och jag hoppas han också sovit gott.

Det ja ville komma fram till me det här var nog bara att ibland är man dum, löjlig och lättretad o ja fattar helt enkelt inte varför.. :)

NU ska ja på min 3:e praktikdag på avd 17B på sjukhuset.

Seee you later.



Ser fram emot fin hemkomst älskling även om vi egentligen inte träffas så jätte mycket förrän imorgon kväll. I love you!

Lämna gärna ett ord eller två..

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0