One

One Tree Hill som jag sett ett antal avsnitt av idag gör mig lika blödig varje gång. Dessa bekymmer, denna kärlek.. tårarna rinner nog nästan i varje avsnitt jag ser, antingen av ledsamhet eller lycka eller nåt helt annat.. oftast sympati.

Nu ska jag iväg på jobbet och med mig bär jag känslan av att efter det här passet är det mindre än ett dygn kvar tills jag får känna mig omhändertagen och älskad igen - då kommer han hem, han som står högt upp på min prio lista just nu.. han som får mig att skratta och le, han som gör mig varm inombords..

Lämna gärna ett ord eller två..

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0